*

Jan Vapaavuori

Ett starkt tvåspråkigt Helsingfors – siis mitä?

Helsingfors är starkt tvåspråkigt, står det i stadens strategiprogram. “Tvåspråkighet är en trumf i en nordisk välfärdsstad som Helsingfors. Helsingfors ska vara landets bästa stad – också på svenska!”

Så klart! Undertecknar helt och helhjärtat.

Men vad betyder det i praktiken?

Antalet svenskspråkiga i Helsingfors växer under de kommande åren, och därför är det motiverat att vidareutveckla servicenätverket på svenska. Diskussionen om Vasa sjukhus fick stor uppmärksamhet, men samtidigt kan det uppstå brister i servicen i olika delar av Helsingfors. Får en svenskspråkig åldring i Månsas betjäning på svenska i sin närmaste hälsocentral? Finns det ett bra urval av svenskspråkiga barnböcker i Staffansby bibliotek? Ligger en svensk skola på nära håll? Finns det hobbyer och aktiviteter för ungdomar på svenska?

Att säkra fungerande tjänster på svenska behöver inte heller vara en fråga om pengar. Det gäller att planera vettigt och agera fiffigt – och flexibelt. Det gäller att sätta vikt på språkkunskaper och uppmuntra till språkstudier.

Men “en levande tvåspråkighet” betyder mera än täckande offentliga tjänster. Det handlar om att som samfund värna en kultur där tvåspråkigheten uppskattas, anses som trumf, som en berikande del av otaliga vardagliga kontakter i och utanför staden.

Tvåspråkigheten betyder, att man är nyfiken och visar intresse för den andra språkgruppen, dess ord och uttryck, dess fenomen och människor. Att ta del i evenemang, gå på teater, läsa böcker, lyssna på musik. Att förstå mera än språk: att förstå människor bakom språket.

Tvåspråkigheten betyder, att finskspråkiga barn kan välja att gå i skola på svenska och svenskspråkiga barn på finska; det betyder valfrihet att tacka ja för de båda nationalspråken. Att välja både och. Det är bildning.

Den betyder, att det är fritt fram att använda sitt eget språk och byta till det andra hur man vill, trots modersmålslärarnas åsikt. Det är siisti juttu att kunna båda två. Nyttigt – så klart, särskilt i landets huvudstad.

Helsingfors växer i framtiden på många sätt. Helsingforsbor skaffar barn: staden kan knappast uppmuntra till familjetillökning, men dagvård och familjeservice av hög kvalitet kan bidra positivt till den. Det är glädjande, att fler familjer har valt att bo kvar i centrala stadsdelar. Staden får ständigt nya invånare från andra delar av Finland, också svenskspråkiga: år 2040 räknas deras antal överskrida 40 000.

Helsingfors mottar invandrare från olika håll i världen, och integrationspolitiken blir allt viktigare. Språket är en bro till integration. Många invandrarbarn har valt svenska som sitt språk i det nya hemlandet. Skolornas roll i inklusionsarbetet är central, men föräldrarna har också ett ansvar för det att alla elever trivs och tas in.

Man måste ta i beaktande, att Helsingfors okcså aktivt lockar turister och utländsk arbetskraft: att upprätthålla svenskans ställning är en konkurrensfördel för Helsingfors, särskilt i Norden.

Och alla, oberoende av modersmålet, kan använda och förstå samma glada “hej”. Det brukar jag använda flitigt i min tvåspråkiga vardag. Att hälsa varandra är en början till en dialog. Och dialog behövs i ett tätt bebott, internationellt Helsingfors, som dessutom är tvåspråkigt på ett synnerligen smidigt sätt.

Till sist vill jag önska dig en trevlig och givande Nordens dag!

PS. Länken till rapporten Det tvåspråkiga Helsingfors

Artikkeli Ett starkt tvåspråkigt Helsingfors – siis mitä? julkaistiin ensimmäisen kerran Pormestariehdokas Jan Vapaavuori.

Piditkö tästä kirjoituksesta? Näytä se!

0Suosittele

Kukaan ei vielä ole suositellut tätä kirjoitusta.

NäytäPiilota kommentit (1 kommentti)

Käyttäjän Luntatupaan kuva
Pertti Väänänen

Jag tycker dock att i framtidens Helsingfors är arabiska och ryska de mest betydande minoritetsspråken. Svenska kommer att bli mer och mer undergående språket i Helsingfors.

Toimituksen poiminnat